Slut på GIFF... ?
Jag hade sån tur att jag fick en biljett av en vänlig okänd man i lördags.
Så i kväll så ska jag gå å se en film om en norsk motståndsman i andra världskriget.
Massa andra från skolan e på skidresa men jag skippa det eftersom jag inte har pengar som vanligt...
Men då får jag lite mer sovmorgon i alla fall;) haha
Sen ska jag se om pappa å jag kan gå på båtmässan på tisdag, hoppas det...
Det var väldigt länge sen, å jag skulle vilja ha det som en födelsedags present...
Fyller ju år nu på onsdag... :D eller :S ? haha
Det ska bli spännande å se vad detta år kommer att ge!
Söker jobb, men har inte fått svar, har lagt det i Guds händer så jag får se vad som händer... :)
Nu ska jag gå å sova för jag ska upp å tvätta i morn, måste ju ha lite rent tills på torsdag.
Då går bussen upp till Uppsala...
Får jag abstinens denna gång oxå? ;)
Nån som vill med till finland på lördag?
Har biljetter betalda...
Behöver sällskap, eftersom de inte går att boka om även fast jag skulle vilja det...
Eller ska jag inte åka?
Led mig Gud!
Ha en bra vecka gott folk! :D
København 13/12- 15/12
Japp, jag ska till det kända klimattoppmötet i København.
Ska dit med kameran i högsta hugg och munnen vässad som ett spjut.
Men tyvärr/ tack och lov inte där det är som mest aktivitet...
Barack Obama är där den 9e så honom missar jag tyvärr...
Med det kommer hända mycket mer än så...
Frågan e bara vad...
Vi kommer dock inte att bo i København utan i Malmö eftersom det e fullt i København... :(
Så det bilr inte bara danska i öronen hela dygnen i alla fall... :P
Allt är med skolan som tur e eftersom pengarna mina sinar...
Sjukhusbesöken har inte precis varit få de senaste månaderna...
Men men...
That's life!
För dig som missat detta så kollar dom upp mig så jag inte har epilepsi eller dyligt.
Jag har fått konstiga skakningar sedan några år tillbaka.
Typ som frossa men som inte går över...
Å nu tyckte skolan att det var dags att kolla upp det, efter att de blev rädda när det hände en gång på skolan...
Men det känns som att de gjorde en höna av en fjäder...
Vi får se hur det slutar...
Nu ska jag ta å lägga mig när jag fört över lite bilder från skolans dator till ett USB...
Gäsp! Det tar sån lång tid eftersom jag fotar så mkt... :P
Hjärtat slår sina slag om än i otakt
Ena stunden känns allt bra, tankarna säger att det är som det ska vara.
Men nästa stund förändras det man trodde var på väg.
Jag förstår inte varför, vill inte fatta.
Eller jag vill men vet inte om jag vågar förstå.
Det känns bra ena stunden för att strax göra ont.
Inte ont så man vill vika sig dubbel av smärta utan så där så att det trycker över bröstet och gnoler i magen.
Jag tyckte det kändes för bra för att vara sant, eller är det fortfarande bra trots att stressen förstör friden?
Eller så är det bara en dröm.
En sån där dröm som alltid finns där, nära till hands i fall man vill ha den.
Jag vet inte.
Det kändes så bra men nu så konstigt.
En sån där som aldrig blir verklighet...
Tystnaden förstör drömmen, den tynar bort.
Hjälp mig vattna den om du vill att den ska växa, jag kan inte göra det själv.
För det är omöjligt det vet alla...
Även om man inte vill inse det, så är det omöjligt.
Tankarna från andra, orden som aldrig sägs.
Varför?
Jag vet inte, jag har inget bra svar.
Kanske du har? Berätta det för mig i så fall...
Jag kan vänta men tystnaden får mig att suddas ut.
Så snälla säg nått.
Jag förstår mig inte på språket verkar det som.
Eller så är du tyst, jag förstår inte skillnaden.
Är det inget så säg det.
Är det något så säg det.
Jag lyssnar.
Vad du än säger...
Du vågar om du kan.
Tala om för mig om mitt hjärta slår fel.
För så här kan jag inte ha det länge till.
Det slits ut i förtid.
Så snälla bota mig.
Drycken hjälper inte mot detta.
Tabletterna ger ingen verkan.
Tick, tack, tack, hick, tick, tack, tick, hick, tack...
Orden som ingen hörde
För den som läser ikväll fredag
Har du glömt mig? =(
Får jag be om största möjliga tyyyssssssstnad?!




Fotomässa- GBG
Grått nytt hår!!!
God Jul!!!
Magnifik fjäril

Lever du?
Hoppas du förstår att jag saknar dig!
Du vet vem du är...
Sjung om studenten...
Jajjamensan fattas bara!
Student examen nu på torsdag den 5 juni klockan 12.15 är utspringet.
Studentbjudningen är ca 16.00 hemma hos mig.
Ca 30 personer från hela landet är bjudna ända nere från GBG upp till Hälsingland ...
Men jag har inte så stor lust att festa eftersom en stor del av mitt liv saknas. Den stannar nere på västkusten och sorgeklär min dag... Önskar att det inte vore så men jag får väl antagligen skylla mig själv eftersom fel ord kom ut i fel tillfälle... Det kommer att kännas måste jag säga. Det kommer vara något som saknas något stort fattas... Men så verkar det som att mitt liv ska förbli, en stor saknad kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Synd att ingen ser hur jag verkligen känner inför det. Pengar kan inte fylla den saknaden inte ens kärleksfulla ord. Tyvärr.
Önskade jag kunde spola tillbaka tiden och göra om allt.. Men vem vet då kanske jag inte skulle levt idag.
En sak är säker i alla fall, jag orkar inte med mer jobbiga saker nu. Det har tagit stopp.
Jag gör nästan vad som helst för att få nån ordning på vissa saker nu...
Ett exempel är på min praktik, då frågade en av kockarna om en kille i köket skulle kunna dricka två liter surdeg om han fick femhunda kronor. Han svarade självfallet nej aldrig i livet. Sen kom frågan till mig. Skulle du kunna dricka två liter surdeg för femhundra kronor? Nej svarade jag. Inte för så lite pengar, 2000kronor så skulle jag dricka två liter surdeg... Kockarna va med på det men dom höjde budet till fyra liter surdeg. Då sa jag nej okej möjligen för fyra tusen kronor. Okej sa dom men då måste du dricka allt och befinna dig i köket under hela tiden... Självfallet skulle jag aldrig gå med på det, men jag var grymt frestad att anta utmaningen... Varför, undrar du nog? Jag skulle ju bli sängliggandes på toa en vecka efteråt... Jo därför att jag va så desperat efter pengar... Hur mår jag nu undrar du säkert... Svaret på den frågan får du om du ringer...
Jag är inte den jag brukar vara, jag e inte lika glad har inte lika mycket energi och vilja att göra saker. Deprimerad kanske? Ja du det har jag nog varit sen 1997... Mest dom senaste 6åren... Men masken med leendet är så lätt att hitta å låta den sitta kvar, det måste vara superlim jag använde... Men ibland lossnar den och faller av. Men då tror folk att jag råkat ut för något under dagen/veckan.... Nej det är min livssituation som är problemet... Men det löser ju sig antagligen iochmed att jag tar studenten på torsdag klockan tolv och femton.
... än bultar hjärtat med tomma slag...
Att gråta är mänskligt
Varför ska man då inte gråta?
Att gråta lugnar en.
Att gråta kan förlåta.
Att släppa ut sina känslor är bra.
Att dölja dem gör bara att man mår sämre!
Så därför gråter jag när jag vill.
Och det tänker jag fortsätta med så länge jag har gråt att gråta ut!
Varför?- Förlåt
Är det för mycket begärt?
Förlåt men jag ville bara det.
Förlåt mig, jag vill inte ha osämja.
Jag vill ha förståelse och kärlek.
Förstår ni mig?
//En gråtande Sofia...
Till min älskade pappa
Ps. Pappa ringde i går när jag satt på tåget från STHLM... Bättre sent än aldrig! =)
Är glad att han är pigg å glad nu...
Överraskad över hans tisdagar. Han har både vattengympa (50 min) OCH simmar en timme!!!
Han e en järngubbe med krut i! =) =) =) Tjoho!!! Ds.
Hoppas du pappa läser detta...
Titta in lite då å då så får du dig ett leende på läpparna i alla fall om du inte får dig ett gott skratt! =)
Passar på att säga att jag älskar dig!
Jag har bara så svårt att få fram det... =(
Men jag saknar dig mer än du tror!
Skulle kunna åka till dig varje helg om jag hade råd!
Att bara få sitta vid tv'n en kväll med dig är värt en vecka med kompisar!
Nu gråter jag för att du är så långt borta... Önskar du kunde vara här och torka bort mina tårar. Så många som det har blivit...
Jag saknar din trygga starka famn!
Jag saknar ditt härliga skratt!
Jag älskar dina berättelser om ditt liv!
Jag saknar bilresorna och tystnaden.
Jag älskar båtfärderna och fisket!
Jag älskar ditt sätt att se fåglarna å djuren.
Jag älskar din humor!
Jag älskar din mat.
Jag saknar din fantasi!
Jag glömer aldrig minnena med dig!
Jag ÄLSKAR DIG PAPPA!!!
Jag hoppas du förstår det.
Hur mycket du som pappa betyder för mig!
Du går inte att ersätta!
Vare sig med presenter pengar eller kort!
Ett samtal säger inte mycket med det är bättre än ingenting!
Ett vykort ger mig minnen om hur du brukade/brukar sitta med mig och rita roliga figurer.
Ett bibelord gör att tankarna går till alla de möten å samlingar vi gått på.
En Davids stjärna väcker mina Israel känslor till liv och påminner mig om ditt arbete med Israel å judarna.
En träbåt tar mig i tankarna till en solig sommardag ute på havet med dig vid ratten.
Ordet "pappa" från nån i min närhet får mitt hjärta att längta efter dig.
Orden om hjärtat får mig att tänka på dig.
En tår ligger alltid på beredskap om mitt sinne inte orkar med mer tankar om att ha en far i närheten.
Tårarna flödar nu i skrivandets stund, trots att jag nästan inte ser så skriver jag.
Varför?
Jo därför att jag älskar dig paapa!
Mer än någon annan förstår!
D u . . .
Jag behöver dig!
Jag måste ha dig!
Jag klara mig inte ensam!
Jag behöver en man jag kan se upp till.
Jag låter tankarna få fara fritt och händerna skriva det tankarna tänker.
Det blir bäst då.
Det är då det allt blir äkta inget blir tillgjort.
Jag önskar med hela mitt brustna hjärta att andra som ser mig kunde se mig sorg efter dig pappa!
Du som känns så långt borta.
Du som är så långt borta.
Visst du är bara ett telefon samtal ifrån mig.
Men det är inte samma sak som att sitta med enkvisten i ena handen och kniven i andra handen å tälja klykor!
Det är inte samma sak som att ta upp solrosfröna ut tunnan å hälla dom i mjölkpaketet i busken!
Det är inte samma sak som att pussa dig godnatt å krypa ned i sängen å efter ett tag höra dina snarkningar.
Det ger inte samma känsla som att sitta brevid dig och äta å tala om ditt å datt.
Det är inte samma glädje som att sitta i bilen å kolla efter rådjur!
Förstår du vad jag saknar om dagarna???
Begriper du vad jag längtar efter om kvällarna???
Fattar du varför jag gråter???
Förstår du min sorg???
Det är egentligen inte konstigt att jag är orolig för dig.
Jag saknar dig för mycket!
Jag är ofta rädd att du är sämmre!
Jag menar det!
Jag kan inte sluta tänka på vad Siv sa för nått år sedan.
"Om du dör Jan så har du lovat att du ska komma tillbaka när vi ber för dig."
Sånt sätter sig i ett barns hjärta!
För jag är nog fortfarande ett barn i hjärtat men i sinnet en ung kvinna.
Jag tänker aldrig lämna mitt barna hjärta.
För Gud ser till sina barn, ett barn kommer alltid in i Guds rike.
"Låt barnen komma till mig", har han sagt.
Det är det jag gör- jag kommer till honom när jag saknar dig för mycket!
Men jag skulle gärna vilja sitta i ditt knä och gråta eller ligga i sängen å känna din smekande hand på ryggen.
Nu skulle jag vilja känna din grova härliga hand runt min nacke,
som trycker mitt gråt fyllda ansikte mot ditt bröst.
Jag önskar jag kunde säga detta till dig.
Öga mot öga.
Men jag är för rädd att du ska börja gråta, precis som jag gör nu.
Då vet jag inte vad jag skulle göra, jag vet inte vad jag skulle säga.
Om jag ens skulle kunna somna på kvällen eller om jag skulle ligga å gråta över min saknad till dig.
För du kan kännas långt borta även fast jag ligger i uthuset hos er å du i eran säng.
Jag har legat där å gråtit många nätter.
Just för att jag saknar dig å har saknat dig i många år!!!
Vet du det?
Jag tänker ibland på det jag sa när ni gifte er eller däromkring.
Vet inte om du minns det.
Men jag ångrar mig så!
Att jag slängde på luren efter att jag skrikit ut min ångest.
Min saknad.
Min sorg.
Orden jag hade sagt var
"Du är inte min pappa längre"
Å vad jag har ångrat mig!
Jag har sparkat i sängen av panik.
Jag har kastat saker av ilska.
Jag har slagit mig själv av frustration över att jag kunde vara så dum.
Så idiotisk!
Jag hade bara sån sorg över att jag skulle behöva dela min pappa med någon annan som jag inte kände.
Pappa-
F Ö R L Å T M I G ! ! !
Jag har ångrat mig för länge sen!!!
Jag har skällt på mig själv och sagt till mig att jag bara saknade dig så mycket.
Jag visste inte var jag skulle ta vägen!
Men jag har vuxit upp med den sorgen i mitt hjärta.
Men jag har förlåtit dig.
Jag har förlåtit Siv.
Jag har förlåtit mig själv.
Jag har lämnat över mina bekymmer till Gud, lagt dom i hans händer.
Lagt mina problem och mina felaktiga tankar vid korset.
Jag har bett om förlåtelse och fått Jesu förlåtelse.
Nu ber jag bara om din förlåtelse.
Kan jag få bli ett barn till dig igen?
Vill du torka mina tårar och ta mig i din famn?
Kan jag få känna mig saknad av dig?
Kan jag få höra att du ä l s k a r mig?
Kan jag få komma till dig snart?
J a g b e h ö v e r d i g n u ! ! !
T A C K F Ö R A T T D U Ä R D E N D U Ä R O C H A T T D U Ä R M I N F A R ! ! !
Ä L S K A R D I G O C H D U G Å R I N T E A T T E R S Ä T T A M E D N Å G O N A N N A N ! ! !
Hoppas vi ses snart igen! Jag kan vilken helg som helst! Eller vilken dag som hellst! Vilken tid som helst! Du är ju min pappa å du har alltid rätt att höra av dig, vad andra än säger!
Jag tror på dig!
En låt som brukar gå på radion för mina tankar till dig...
I den så sjunger dom (fast på engelska men jag har översatt det):
" Jag struntar i vem du är, vad du gjorde, var du är ifrån. Så länge du älskar mig! "
Så säger jag till dig också!
Glöm inte det!
För jag älskar dig!
Och jag som gillar ordspråk har ett som jag ibland måste påminna mig själv om å det är detta:
" Allt man inte dör av blir man starkare av."
//Freidrich Wilhelm Neitzsche
Alltså jag har inte dött för att jag har saknat dig så mycket utan blivit starkare. Men jag skulle gärna vilja styrkas av dig också och inte bara av att:
"Stormar gör rötterna starkare"
//Okänd
Men jag är ändå tacksam för att du är min far.
Jag är glad över att få vara med dig dom stunder jag kan.
Att veta att du tänker på mig.
Jag kan inte dölja min tacksamhet för att du är min pappa å inte bara "Jan".
För:
"Ett hjärta utan tacksamhet är som ett ljus utan veke. Det brinner inte."
//Okänd
Och mitt hjärta brinner med en låga som är så klar och lyser upp minnena om dig.
För jag tänker aldrig glömma dig å den du är å har varit sen jag var liten.
Min älskade pappa!
Jag kan inte sluta skriva till dig egentligen...
Skulle kunna sitta här hela dagen och skriva till dig.
Skriva mitt hjärtas tankar å önskningar.
Men jag tror inte du skulle orka läsa allt det.
Datorn skulle nog osa av överansträgning...
Så nu får jag slita mina trötta händer från mitt tangentbord för att fästa dom på tandborsten
och sen runt Maria.
Maria den svarta nallebjörnen jag har haft sen jag var liten.
Hon som du nån gång har legat med i soffan under din arm när du tagit din middagslur.
Henne plockar jag fram ur garderoben när jag saknar dig.
Henne viskar jag mina önskningar till.
Hon får torka mina tårar och säga att allt kommer bli bra.
Hon får följa mig till toan om jag är mörkrädd.
Hon får lyssna till min längtan efter dig.
Men hon kan inte ersätta dig.
Hon kan inte med egen styrka krama om mig.
Med egen kraft torka mina tårar.
Hon kan bara ge mig minnen som kan trösta för stunden.
Så att jag kan somna för natten även om jag drömmer konstigt och sover oroligt.
Hon får höra min klagan när jag vaknar av spänning och smärta i käken.
Ibland får Juniår höra mina snyftningar eller mina gråtattacker.
Då lägger han huvudet på sne och tittar oroligt på mig.
Sen när jag säger att jag saknar pappa så slickar han mig på handen som tröst.
Lägger ena sin tass på min hand samtidigt som jag borrar in ansiktet i hans päls.
För en stund känner jag mig tröstad, men inte mer än att jag tio minuter senare kan kunna börja gråta igen.
Efter dig...
Så jag vill nu till slut säga att jag älskar dig av hela mitt hjärta mer än någon annan kille/man på jorden!
Jag saknar dig så jag blir tokig!
Jag längtar otrösterligt efter dig!
Jag gråter i tacksamhet över att du lever och att jag snart ska få träffa dig igen!
Massor med pussar å hårda kramar från ditt lilla hjärta.
Din lilla solstråle.
Din lilla fisk.
Ditt barn.
Din flicka
Din Sofia- din dotter.
Nu ska jag å Maria lägga oss i en tom trea eftersom mamma är uppe i stugan med katten.
Hoppas du ringer snart igen.
Jag lovar att jag ska ringa om jag orkar och hinner.
Puss
pusss
pussss
pusssss
pussssss
pusssssss
Här är du pappa i Sandefjord i sommras.
Älskar dig! Tyckte om att sitta där å sola å käka räkor.

God natt från lilla mig.
Oj! Klockan va visst mer än vad jag trodde...
Närmare bestämt 01:14!
Vilken tur att jag har sovmorgon i morgon då! =)